|
|
|
|
Tiondet var under medeltiden en kyrklig skatt, men 1527 indrogs 2/3 därav till kronan, och denna del ingick därefter bland övriga skatter. Redovisningen utfördes av prästerskapet. De personuppgifter som finns i tiondelängderna anses tillförlitliga, man förmodar att prästen väl kände sina församlingsbor. För Muskö finns en tiondelängd bevarad från år1623 upptagande byarna och några större gårdar, men Björnholmen finns inte med.
Roteringslängden är en förteckning över vapenföra män lämpliga för krigstjänst. En rote kunde omfatta 10 man, varav en utskrevs till soldat. Dessa sammanfördes sedan till utskrivningslängder. Att bli utskriven ansågs lika med en säker död inom en nära framtid, varför många försökte rymma eller på annat sätt hålla sig undan. Detta sökte man förhindra genom att de övriga 9 var ansvariga för att den utskrivne inställde sig vid mönstringen, i annat fall måste någon annan ur roten träda i hans ställe. Utskrivningen upphörde då indelningsverket inrättades i slutet av 1600-talet. Den Olof som är upptagen i boskapslängderna återfinns även i roteringslängderna. År 1631 är han upptagen under rubriken “Hr Gustafz bönder frelse”, år 1640 är rubriken “Gustaf Hoorns Bönder” och år 1645 få vi veta att han hette “Oluf Mårtenson”. Någon soldat utskriven från Björnholmen har däremot inte påträffats.
Som exempel visas på bilden en roteringslängd från 1628. Den visar de 10 som ingick i 74:e roten. Texten är inte så tydlig, men som femte man återfinns “Oluf i Biörnholm”. Före honom står “Anders Jonsson i Huitzgarn” och efter kommer “Jönss i Biurshagn”. Näst längst ned finns “Oluf Erichsson” med marginalanteckningen “Knecht”. Merparten av bevarade roterings- och utskrivningslängder är från trettioåriga krigets tid.
Utdrag ur roteringslängd för år 1628.
|
|
|
|
