|
|
|
|
Bland landskapshandlingarna finns en avskrift av ett brev från Johan III till Anders Bengtsson, förmodligen fogde eller liknande vid Häringe. Vid inbindningen bland övriga dokument har en liten del av vänstermarginalen försvunnit, vilket gör tolkningen osäker. Brevet lyder med reservation för felläsningar:
”Johan then 3die medh Gudz nåde Sweriges Götes och Wendes Konungh, storförste till finlandh Carelen Ingermanlandh och Sodlönskin Petin i Rysslandh och öfuer the Ester i Lijfland feelt.
Wj låte tigh forstå Anders Bengzon at thenne Wår undersåte Lasse i gryt i Westerhaninge S. sampt hans granne hafuer uthi Underdånigheet lätz gifue oss tilkänna, at ifrå för:de by ähr för någre Åhr sedan tagit oen engeholma benemdh Biörneholman om 8 sommar lass höö, och lagt Wnder Heringe gårdh deremot the inhz hafue wederlagh bekomit, icke ähr heller af deres utlagor något förmedlat eller förkortat som medh deri skeedt ähr, som och i lijka måtto af sine ägor mist hafua warföre the uti wnderdånigheet hafue ödmiukelig begerat, at Wij nådigest wille låta deeruthi afquitte medh them Skatte höö som därur bör Åhrlig:n wthgå, så äre Wij där till icke obenägne om del sigh så i sanningh hafuer som the hafua berettat, Befalle digh fördenskuld at tu där flijtelig:n Ransakar, och där tu förnimmer, at för:de holma ähr tagin ifrå för:de gryteby och derföre inhz af wtlagorna wara afkortat, eller någon wederlagh gifuit, då må tu quitte och afkorte medh dem skatte höö såsom de begeret hafua, där tu hafuer tigh effter retta.
Datum Stockholm den 5 Aprilis 1582”
Av brevet tycks framgå att Björnholmen ursprungligen hört under Gryt, men att den sedan av någon anledning lagts direkt under Häringe gård. Grytbönderna begär nu vederlag i form av skattelindring. Brevet är lagt som verifikation för en senare utförd nedsättning av skatten med ett vinterlass hö. Längst ned på brevet står ”Grytbonas förwandlingh” där förvandling står för förändring av skatteuttaget.
Orsaken till att grytbönderna miste Björnholmen kan vara att ön upplåtits som torp åt någon nybyggare, som sedan hade att betala skatt och avrad till Häringe. Som obebodd hade Björnholmen räknats som allmänning, men då den var bebodd kanske det kan vara så att grytbönderna, som tidigare berörts, inte hade laglig rätt att där hålla en landbo. Om så är fallet, bör bosättningen ha skett före1582, kanske någon gång på 1570-talet. Ingen dokumentation finns dock som bestyrker detta antagande. Torp under Häringe får dock antas vara den rätta beteckningen, men de gamla dokumenten är ibland litet oklara på denna punkt. En viss uppdelning kan ibland skymtas, där de gamla gårdarna med anor från medeltiden betecknas som landbor, medan nybyggarna kallas torpare. Detta gäller endast för Vasa-ättens arvegods, de självägande bönderna med skattehemman och de som innehade kronohemman kallas alltid bönder.
Brev från Johan III till Anders Bengtsson angående Björnholmen från 1582.
|
|
|
|
